Hemma på min ö

Glad hund på väg mot Gotland!

Hemma på min ö. En första vecka i det underbara enkla. En vecka vid strandboden.

Jag älskar mitt hem i Skåne och naturen runt omkring mig där, men det är ändå något speciellt med Gotland och Vitvär, ett älskat gammalt fiskeläge med sina små bodar. Något speciellt på ett speciellt sätt som inte går att sätta ord på. Det blev inget Gotland förra sommaren så jag njuter extra mycket av att få vara här nu. Det är också skönt att för första gången på väldigt många år vara här denna tid då det är lite lugnare än i slutet på juli då jag vanligtvis brukar ta semester. Jag har alltid missat den kanske vackraste tiden med blåeld och vallmofält. Så nu har det blivit utflykter med kameran runt halsen för att fånga naturens skönhet. Magiskt Vackert!

Jag ville komma nära och hittade en gammal bro, övergång på egen risk tror jag…. Men jag tog mod till mig och trippade över och kom torr därifrån!

Häromdagen körde pappa och det blev en spännande roadtrip på en liten väg som plötsligt inte såg ut som en väg, men det gick det också och jag fick fota vallmofält innan vi åkte vidare för att fota fyr och blåeld i När!

Vitvär

När det är algblomning i havet får man roa och svalka hund på annat sätt!

Fiaturnering och ingen gick säker när Lillebror drog fram och puffade ut alla i sin väg, han vann såklart!

Vitvärslivet och all frisk luft är tröttsamt, skönt med kvällsvila!

Idag kom regnet med blixt och dunder, ganska mysigt det också…

Strömladdning

Nu blir det ett par dagar hos mamma och pappa i Visby, så nu kan jag leka vid datorn. Skriva, blogga, gå igenom de 300 bilderna som blivit tagna under veckan… och ladda upp kamerabatteriet! Vid strandboden där vi inte har någon el är det svårt. Men det är skönt att få en paus ifrån mycket av all elektronik man är så van att ha tillgång till, bekvämligheter. Mobilen är med men används inte alls lika flitigt som annars, boken kommer fram desto oftare. Vid Vitvär blir det så naturligt att tillbringa större delen av tiden utomhus. Både kropp och själ mår så bra där! Hoppas det blir fler fina dagar med havet som granne!

Vågen på oceanen

På tal om bok och havet så har jag precis läst ut ”Tisdagarna med Morrie”, en fin bok med många kloka uttryck. Vill avsluta med att dela en söt liten historia som finns med i den boken. Den går i samma ton som mina utbildningar och mina insikter om livet och vår existens, att vi alla är ett och att vi är något mer och något mycket större än den här kroppen.

”En liten våg gungar fram på oceanen och roar sig av hjärtans lust. Han njuter av vinden och den friska luften, tills han får se de andra vågorna framför sig som krossas mot stranden.

’Gud så hemskt!’ säger vågen. ’Titta vad som kommer att hända!’

Då kommer en annan våg. Han ser den första vågens bistra min och säger: ’Varför ser du så ledsen ut?’

Den första vågen säger: ’Fattar du inte?! Vi kommer att krossas allihop! Det blir ingenting kvar av oss! Är det inte hemskt?’

Då säger den andra vågen: ’Nej, det är du som inte förstår. Du är ingen våg, du är en del av oceanen.’

∼ Ja vi är alla en del av det stora blå ∼

Vad vi väljer att kalla det har mindre betydelse. Källan, Gud, Kärleken, Universum…. Liksom vågen som inte är en våg, så är inte vi en kropp. Vi är precis som vågen, egentligen en del av någonting mycket större. Lätt att glömma bort ibland eftersom det är kroppen vi ser och som vi lever ett liv igenom när vi är på jorden. Ibland behöver man en söt liten historia för att bli påmind om att vi är så mycket mer, i själen är vi förenade i Kärleken.

Så all KÄRLEK till dig!

Dela gärna inlägget med dina vänner <3
Märkt , , , , , , , ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *