Jag duger och jag klarar mer än jag tror

Egentid, utmaning och övning.

Igår unnade jag och mamma oss varsin massage. En stund för bara avslappning. En stund då jag lämnade allt som varit. Alla påfrestningar, all sorg och oro, dödsfall och sjukdomar. Lämnade Bolt hemma hos pappa. 

Egentid. Måbratid. Återhämtning. 

Men också en utmaning för mig. Jag är inte så bekväm i min kropp. Inte bekväm med att visa så stor del av kroppen. Men jag ville ge min kropp den här stunden för jag vet att det är något den uppskattar. Jag vet att det är något som kan hjälpa mig att må lite bättre. 

Hon kände mina spänningar. Jag kände dem också väldigt tydligt när trycket var på de mest drabbade områdena. Det gör så där skönt-ont. Ajaj, det gör ont men tryck lite till…

Ibland behöver det få göra lite ont innan det blir bättre.

Så igår fick jag alltså öva på något viktigt. Att acceptera mig själv som jag är och våga visa min kropp, just precis så som den är. Det är ju jag. Jag kan inte redigera bort verkligheten i Photoshop, inte heller placera något förmånligt filter framför betraktarens ögon. Jag är jag och ser ut som jag gör. Acceptera. 

~Jag duger~

Det var väldigt skönt och välbehövligt! Jag kan varmt rekommendera ”3 Libra” om du befinner dig på Gotland och vill skämma bort dig själv en stund ❤️

Jag fick även ett budskap med mig. Under tiden jag låg där fick hon bilden av en blåsippa till sig. I boken ”Växternas språk – Solöga” står det:

Blåsippa – Glädje skapar skönhet. Låt glädjen ge skönhet åt ditt liv. Min glädje gör mig vacker berättar blåsippan.

Fina och passande ord just nu kan man väl säga.

Evalill
I väntan på att mamma ska bli klar.
No filter!
Budskap. Du duger precis som du är.

En tidigare utmaning.

I måndags var det utmaning av annat slag. Ett försök att få en sjukskrivning som visade sig inte vara helt enkelt då jag inte befinner mig där jag är skriven. Det ska inte vara lätt att vara sjuk.

Att ringa och att vara tvungen att prata och förklara hur jag mår är jobbigt i bättre dagar, när jag mår som nu får ångesten övertaget och jag tvivlar på att jag ska lyckas få mig själv att göra det jag behöver göra. Men jag gick upp halv åtta och ringde turistmottagningen och fick en telefontid. En ångestfylld timme innan jag skulle bli uppringd, laddade mentalt allt jag kunde. Det enda jag fick därifrån var orden; Vi sjukskriver inte, då får du åka hem och boka en tid på din vårdcentral. Totalras. Satt hemma hos lillebror eftersom jag ännu sover hos honom och bröt ihop, kände för att lägga ner hela tillvaron. Hur ska jag kunna åka hem när jag mår som jag gör? Jag vill heller inte vara sjukskriven där, jag vill vara här där jag har stöd från familjen. Men det gjorde ingen skillnad. De sjukskrev inte.

Ångest.

När ångesten tar över så mycket att jag har svårt att hantera den förvandlas jag till den mest otrevliga människa jag känner mot de som råkar vara i min närhet. Jag hatar det. Det är inte jag, inte så jag vill vara. Men jag rår inte på det. Jag vet inte vart jag ska göra av mig själv. Den där känslan av att inte riktigt stå ut.

Snälla Livet, lämna mig ifred. Låt mig slippa känna ett tag. Låt mig slippa allting bara för en stund.

3 Libra
Andas

Men Livet fortsätter, tiden stannar inte för min skull. Efter några timmar tvingar jag mig själv att göra ett nytt försök, jag provar en av alla appar, doktor.se. Självklart var det väldigt många före mig denna dag, satt på helspänn en timme för att få chatta med en sjuksköterska för att få veta att jag skulle bli uppringd av läkare inom 4timmar. Då höll jag på att bryta ihop igen. Höll på att ge upp bara av tanken att sitta med den anspänningen så länge.

Gick ut med Bolt i ett försöka att få allt att lugna ner sig, gick sådär. Sen låg jag och tittade på en serie med mobilen precis bredvid, med ångesten dunkande i bröstet. En timme i taget. Vågade knappt gå på toa för tänk om det ringde just då. Halv sju när jag började tänka att jag måste ha försvunnit ur kön på något vis ringde det och pulsen rusade iväg. Det var tack och lov en läkare som inte ifrågasatte min önskan, däremot sjukskrev hon bara en vecka. Jag vet inte hur jag ska återhämta mig på en vecka, men det är iaf bättre än ingenting alls. 

ANDAS

~En stund i taget min vän~

~Du duger precis som du är~

~Du klarar så mycket mer än du tror~

#massage #återhämtning #egentid #ångest

Dela gärna inlägget med dina vänner <3
Märkt , , , , , , , ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *