Laddar...

Låt Livet kännas

En blogg om att våga leva och att våga var den jag är

Till minne av mommo

En månad har gått sen du somnade in. Galet att tiden gått så fort när jag upplevt allt så trögt, allt är som i en dimma. Det känns som att allt eftersom jag lärt mig stanna i det som är och det som händer i mig, känner jag så extremt mycket, starkt och intensivt. Jag […]

Läs mer

En annorlunda sommar

Min sommar på Gotland är över och vardagen tar vid. Det är inte mycket som har varit som vanligt. Det blev en annorlunda, konstig och väldigt jobbig semester. Jag har knappt registrerat att det varit sommar.  Samtidigt som jag kan känna en sorg över att ännu en sommar blev tung och påfrestande och inte direkt […]

Läs mer

Begravning

Begravning och ett sista farväl. Vi samlades tillsammans för att hedra en person vi på olika sätt har haft en relation till. En person som mött döden och gått in i evigheten där tiden inte finns. En älskad person vi delar våra minnen av. På något sätt överlevde jag dagen som är svår att ta […]

Läs mer

Ett eldklot vid horisonten

Igår tog jag mig äntligen till Södra Hällarna i Visby för att njuta av solnedgången, fösta gången denna sommar. Lite för varmt, lite för lite moln som gör en solnedgång mer effektfull, men annars ganska perfekt! En lugn fin kväll med vovven ❤️ (Klicka för att se bilderna större) #återhämtning #solnedgång #södrahällarna

Läs mer

En natt i eget rum

I natt har lillebror sovit själv för första gången sen han blev utskriven från lasarettet. Alltså första natten på två veckor som jag sov i eget rum. Konstigt. Man faller in i vanor fort. Det var ovant att kvällspromenaden ledde tillbaka hem till mina föräldrar och inte hem till lillebror. Men han var redo nu. […]

Läs mer

Jag duger och jag klarar mer än jag tror

Egentid, utmaning och övning. Igår unnade jag och mamma oss varsin massage. En stund för bara avslappning. En stund då jag lämnade allt som varit. Alla påfrestningar, all sorg och oro, dödsfall och sjukdomar. Lämnade Bolt hemma hos pappa.  Egentid. Måbratid. Återhämtning.  Men också en utmaning för mig. Jag är inte så bekväm i min […]

Läs mer

Dikt – Andas in. Andas ut.

Andas in.Andas ut. Ett andetag i taget. Minut för minut. En dimma drar in. Jag ser bara nu. Vad var det som hände? Vad väntar här näst? Ett tungt täcke omsluter mig. Allt tar emot. Jag glömmer. Blir påmind och glömmer igen. Varför är jag så utmattad? Varför är jag så ledsen? Djup sorg. En […]

Läs mer

När livet blir för mycket

Du har säkert upplevt det någon gång, när kroppen säger stopp och tydligt uttrycker ett behov av vila. Jag känner igen symtomen allt för väl. När livet blir för mycket och en utmattning står och knackar på dörren. En kropp som känns som bly. En känsla av mjölksyra vid ansträngning. Spänningar och huvudvärk som ger […]

Läs mer

En Ängels närvaro

Sorgen tar verkligen på krafterna. Sorgen och allt annat som varit sista tiden. Igår var min kropp som en orörlig blyklump. Hade huvudvärk from Hell under natten och fick inte mycket sömn. Jag lyckades peta i mig lite frukost sen la jag mig i hammocken i skuggan på altanen. Jag lyckades inte somna men jag […]

Läs mer

Ett sista andetag

Så kom dagen vi visste skulle komma men som ändå aldrig går att förbereda sig på. Dagen då mommo fick sina vingar och begav sig iväg till en bättre plats. Flytten till kortisboendet i onsdags blev för mycket för henne, igår var hon inte längre kontaktbar. Jag och mamma var upptagna med lillebror hela dagen […]

Läs mer