Vågen i en ofrivillig tystnad

Modiga vågen i förändring

Vilken resa jag är på! Det är som att en boll börjat rulla i nerförsbacke och jag riktigt kan känna hur det lossnar mer och mer i mig, hur jag nästan inte hinner med. Jag vågar mer och mer. Och universum fortsätter leverera utmaningar som jag modigt skakigt och nyfiket tar mig an. 

Tre veckor har hunnit rusa förbi sen senaste blogginlägget, men så mycket som har hänt! 

Det började med att jag utmanade mig lite extra på tiktok, en film där jag pratade.

Dagen efter bjöd Jai in till utmaningen att vara med i podcasten tillsammans med honom då Samya var iväg och hade utbildning, han föreslog att vi skulle prata om Selektiv Mutism och lite kring mina erfarenheter. Mitt ego fick en smärre chock och tänkte att nä, där går väl ända gränsen va?! För mitt inre hann jag tänka om jag verkligen kan vara så modig innan jag hör mig själv säga; ”Mmm… jaha, ok…” 

Det visade sig att jag kunde vara så modig, för på något sätt hamnade jag där vid podbordet framför mikrofonen. Jag skakade mig igenom hela inspelningen, men jag vågade prova! Jag var med, jag lyckades säga något emellanåt. Vilken megaseger!!

Avsnitt 49: Selektiv Mutism har fått en röst

Det var en sådan enorm seger så jag var tvungen att sätta på musik när jag kom hem för att få ur mig känslorna som for runt. Och eftersom jag numera dansar utanför trygghetszonen så ofta jag har möjlighet filmade jag min segerdans och la ut på tiktok, en seger till!

Fortsättningen

Efter det kom en våg och jag följde med i den, helt tagen av den fina responsen och erbjudandena som kom från olika håll. Avsnittet delades av ”Tala om tystnad” som jobbar för att lyfta fram SM, vilket gjorde att det fick mer spridning. Så varmt tack för det!

Och sen….

  • Jag fick erbjudandet att skriva ett bidrag till en självhjälpsbok som ska rikta sig till ungdomar och unga vuxna med SM.
  • Jag fick förfrågan om att kanske vara med i en annan podcast längre fram och berätta om min resa.
  • Jag fick ett mail från en journalist som undrade om jag ville vara med i en intervju för ett reportage om SM.
  • Jag fick frågan från Jai och Samya om att vara med i Podcasten igen för att tillsammans prata om vad som hänt sedan min första medverkan.

Jag sa JA till allt!

Jag har skrivit mitt bidrag till boken. Att skriva är hemmaplan, där är jag trygg, där kommer orden av sig själv. Där var den stora utmaningen istället att hålla det kort, vilket jag inte riktigt lyckades med…. Men de får plocka ut det som känns mest relevant för boken, så det blir bra!

Jag har varit med i våran podcast igen. Det första som händer är att jag blir helt blank, för jag får ännu en sån stressreaktion i hjärnan. Men med lite draghjälp så lyckades jag säga lite även denna gång. Och jag skakade inte lika mycket som under första inspelningen, det ser jag som framsteg!

Avsnitt 50: Vad är det som har hänt Evalill

Idag hade jag intervjun via zoom. Och ja, jag skakade mig igenom hela den stunden också.  Och det krävde sånt där extremt fokus av mig så nu efteråt vet jag inte vad jag lyckades säga, om jag lyckades uttrycka mig så att det blev ”rätt”, att jag kommer känna att det som skrivs stämmer. Men jag pratade, jag pratade med en person jag inte känner, och jag pratade för mig ovanligt mycket under nästan en timme! Jag hoppas och önskar såklart att resultatet blir bra och kan ge andra något, men hur det än blir så är det en sådan seger för mig att våga prova något som är så nytt och ovant för mig, som är bland det svåraste jag kan utsätta mig för. Jag är stolt över mig själv för mitt mod!

Så ja, dessa tre veckor har min resa med en ofrivillig tystnad varit i fokus. Hur det varit och hur det är. Och det som sker nu är verkligen helt magiskt! Som jag inledde med så kan jag riktigt känna i min kropp hur det lossnar mer och mer. Som att talsystemet i mig som rostade fast en gång i tiden nu under åren fått tillräckligt mycket smörjmedel för att börja röra sig lite lättare. Motståndet blir mindre och mindre i takt med att jag blir mer och mer hoppfull, nu lever jag i hopp om att en dag känna att jag kan prata fritt från hjärtat utan att det hackar, blir blankt eller slår till spärrar titt som tätt. 

Allt är verkligen föränderligt, allt är möjligt!

Jag har dessutom hunnit börja en ny utbildning på Love it och haft en superfin helg med ett gäng vackra själar, en liten mysig trygg grupp vilket passar mig perfekt i min övning att prata. Jag satt där i cirkeln som jag gjort sååååå många gånger under de senaste 4åren, och jag kunde tacksamt notera skillnaden i min kropp när det var delning och bollen gick runt. Jag kunde konstatera att äntligen, äntligen kan jag känna att det är en annan upplevelse i mig även där! Det var inte kav lugnt i mig, jag kände den välbekanta hjärtklappningen, skakningarna och lite värmebölja. Det kräver ännu en del av mig och jag har svårt att hitta och få fram det jag vill säga. Men allt är på ett annat plan. 

Det är som att jag utgår från en annan plats, och härifrån känns allt annorlunda.

Efter intervjun idag när jag gick ut i det vackra vårvädret för att stilla mitt turbulenta inre med en promenad slog det mig, kanske är det inte längre så mycket ångest med i bilden. Min kropp reagerar ännu i de mest utmanande situationerna, men jag tror faktiskt att det sänkts så mycket att det nu mer handlar om en ren stressreaktion och en nervositet inför sånt jag ännu behöver träna mer på. Vilket gör att det inte upplevs fullt lika jobbigt, det blir inte samma starka obehagskänsla i mig, inte samma flyktkänsla. Jag kan gå in i även dessa utmaningar med mer nyfikenhet, jag är inte lika rädd för att prova och se hur det går.

Ja vad ska man säga. Wow… Så mycket mirakel i mitt liv, så mycket tacksamhet för allt som sker. Det är en sån befrielse i denna känsla av förändring. Min tacksamhet är så stor så den svämmar över ännu mera än sövdesjön 🙂

Larvens budskap

Under promenaden idag mötte jag också en söt liten larv som jag stannade till och pratade med, såg till så den kom över på andra sidan cykelbanan oskadd. Och vad säger larven enligt Solöga om inte så passande:

”Du befinner dig i en stor utvecklande fas i ditt liv just nu. Denna fas skapar förnyelse på alla plan. Min gåva till dig är att genomgå en förändring. 

Här handlar det om konkreta förändringar. Du byter verkligen skepnad/roll.

❤️

Frågetecken på den?! Nej jag tror inte det….

Jag har sagt det flera gånger under resans gång men alltså nu,

nu flyger fjärilen!

❤️

Dela gärna inlägget med dina vänner <3
Märkt , , , , , , , , , , , , ,

6 kommentarer till “Vågen i en ofrivillig tystnad

  1. Underbart!!! underbara Evalill!! 🙏🌟❤️ Vilka fantastiska kliv framåt på din fantastiska resa! 🤗

  2. Underbart!!! underbara Evalill!! 🙏🌟❤️ Vilka fantastiska kliv framåt på din fantastiska resa! 🤗

    1. Tack fina du! <3

  3. Hej Evalill!

    Så förunderligt vackert. Jag satt vid frukostbordet, tittade ut och såg ekorren skutta bland träden utanför fönstret. Jag blev nyfiken och kom att tänka på vad Solöga har att säga. Googlade och hamnade på din sida.

    Blev så glad av att se ett bekant ansikte. Vi möttes på en retreat förra året som Soul it arrangerade.
    Det var så upplyftande att läsa om din väg och blogginlägg och att du så generöst delar med dig. Så härligt se dig dansa med glädje.

    Kom att tänka på barnbarnen deras livssituation som just nu är kaotisk emellanåt. De påverkas av sin tid av kroppsideal med fixering på egot, att inte duga som de är. Jag känner att det jag kan visa dem är ovillkorlig kärlek. Genom det vägleda dem till att se hur vackra de är utan allt yttre som de tror är sanningen.

    Tack Evalill för den du är och för att du inspirerat mig!

    En fråga om iTeracare staven.
    Jag har svårt att hitta vägledning om hur den ska användas.
    Hur länge blåser du i vattnet?
    Hur använder du den på kroppen?

    Hjärtehäslningar
    Leena

    1. ÅÅ så fint att läsa dina rader, värmer hela mig! Tack! <3

      Angående staven, du kan alltid vända dig till personen som skrev in dig som har ansvaret att ge dig den informationen du önskar! Men, vattnet räcker att blåsa 1min. Sen finns det olika "scheman" för hur man kan blåsa på kroppen vilket du också borde ha fått, men jag känner mest in och blåser där jag upplever att jag behöver det i stunden 🙂

      Stor kram till dig!

  4. ❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *