En bön för Bolt

Livet känns tufft, jag kan inte hjälpa det. Kan inte rå för att undra varför allt händer nu, varför så mycket jobbigt som jag har svårt att hantera kommer på en och samma gång.

Ett veterinärbesök som blev jobbigare än jag var förberedd på och jag vacklar till igen, lagom jag börjat återhämta mig från förra veckans fall. Min älskade lilla lurviga prins, varför kan du inte bara få må bra?! Diagnosen hade jag egentligen redan ställt själv så den chockade mig inte. Det har gått trögt för honom på promenader till och från sista tiden, jag kände mig ganska säker på att det är lederna som spökar. Sista veckan har han dock varit så pigg och sprungit före hela tiden när vi varit ute, det var så jag nästan kände att det var onödigt att gå till veterinären med honom.

Men jag avbokade inte utan gick dit. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte att besöket skulle leda till. Jag tänkte nog dels att det är bra att få en diagnos även från en veterinär. Kanske att vi skulle prata lite olika kosttillskott som kan förebygga och lindra ledbesvär. Få tips hur jag ska tänka kring det och hur jag kan hjälpa honom. Och sen skulle det bli bra. Typ.

Diagnosen blev alltså artros som jag hade väntat mig. Däremot har han mer ont än jag kunnat se och förstå. Eller man ser väl kanske det man vill se… Jag ville tro att han mest var stel.

Veterinären sa att han går med kronisk värk, han reagerade så tydligt på smärta i båda höfterna och ett framben. Sa att hon inte tycker att det är ett alternativ att han fortsätter gå så, han behöver behandling av något slag som lindrar hans smärta ganska omgående.

Det gör ont i hjärtat på mig.

Vi pratade kring två alternativ. Det ena var smärtstillande tabletter, men med hans känsliga mage kommer det troligtvis innebära att han också måste stå på magmedicin permanent. Känns inte alls kul. Det andra minns jag inte nu vad det hette, men det ges med spruta i nacken så magen får vila. Däremot kunde hon inte garantera att behandlingen skulle ha tillräckligt bra effekt på honom och den kostar en hel del. 

Jag ville inte höra att han har så pass ont. Jag var inte förberedd på dessa beslut. Efter att ha bollat med mamma och pappa i telefonen landade jag i att i första hand prova det som känns lindrigast för honom. Han fick sin första spruta och han ska få tre till, den 7/12 får vi veta hur det har gått. 

Jag ber för att det ska fungera. Visualiserar att det har haft den bästa effekten man kan få. Jag hör veterinären säga att hon är mer än nöjd med resultatet! 

💞❤️💞

Jag vill be den som vill att be med mig, be för Bolt och hans läkning. Visualisera samma sak. Be för att behandlingen ska fungera. Det skulle betyda allt för mig nu!

❤️💞❤️

Jag tror på bönens kraft. Be kan vi alla göra vilken trosuppfattning vi än har. Jag tror på den helande energin vi sänder ut när vi i stillhet för vårat inre förmedlar den Kärlek som vi alla är, till den vi i stunden vill att den ska beröra. Energin hittar dit den ska, hur det går till behöver inte jag grubbla över. Jag behöver bara stilla mitt sinne och be.

❤️ Jag sänder min Kärlek till alla som vill be för Bolt ❤️

Min lurviga prins. Du som räddat mig i de mörkaste stunder. Du som lindrat den värsta ensamheten. Du har varit och är en så stor del i mitt liv.

Allt kommer bli bra. Jag älskar dig!

Dela gärna inlägget med dina vänner <3
Märkt ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.