Idag behövde jag tanka lite energi så jag tog med mig vovven och kameran och åkte till Södra Hällarna, ett av mina favoritställen på Gotland. Gick en långpromenad och tog oss ner till stranden så Bolt fick springa och leka vid strandkanten. Kändes bra och välbehövligt för oss båda. Jag har fått påminnelsen från flera håll att inte glömma bort mig själv i allt som är. Det är lätt att göra det när man vill vara på flera ställen samtidigt. Men idag tog jag en lugn förmiddag i soffan för att sen åka till hällarna. En halvdag för återhämtning och tid för bara mig och Bolt.
Senare på eftermiddagen åkte jag och bytte av mamma hos lillebror på lasarettet där han blir kvar minst en natt till. Jag vill lyfta fram att jag åker dit för att det är där jag vill vara, inte för att någon kräver det eller förväntar sig det av mig. Det känns viktigt för mig att få vara nära. Jag känner mig tacksam över att jag har semester och kan vara här på Gotland nu, hur jobbigt allt än är så hade det varit ännu jobbigare att befinna mig i Linköping och inte ha möjlighet att vara fysiskt nära.
Lillebror kämpar på åt rätt håll, han är piggare men febern vill inte ge med sig. Den går ner men så kommer den tillbaka och febertopparna blir jobbiga för honom. Hostan gör honom också trött, inte så svårt att förstå. Fast frågar du honom svarar han att allt är bra, han är friskt nu och tycker han kan få åka hem! Han är så tapper i allting. Röntgen, EKG, sprutor, blodprover, tabletter som ska sväljas, andas i mask för att lättare få upp slem ur lungorna, regelbundna kontroller av temp och blodtryck och puls och allt vad det är. Ja det är mycket han får utstå men som sagt, han är så tapper och modig och duktig.
Idag har han gjort framsteg. På dagen hade han och mamma gått en sväng i korridoren. Ikväll när jag var där så gick vi den lilla biten bort till patientmatsalen och satte oss där för att ta kvällsfikat istället för att få in det på rummet. Så han orkar lite mer än tidigare dagar och det är så skönt att se!
Mommo ligger inte längre i samma byggnad så idag blev det inget besök hos henne. Idag fick hon flytta till ett kortisboende och om hon återhämtar sig från den prövningen återstår att se. Det hade inte gått så smidigt som det borde ha gjort. Ibland blir man ju bara så matt och uppgiven över hur saker och ting fungerar, eller inte fungerar… Jag ska försöka ta mig dit så snart som möjligt och se hur det är med henne.
Hittade en sten på stranden idag med ett hjärta på. Med den vill jag passa på att tacka för all omtanke och kärlek jag och min familj har fått. Både kring mommos situation och nu också lillebror. Det värmer och ger oss lite extra välbehövlig kraft för att orka ta oss an en ny dag.
Tack
Gå gärna in och gilla min facebooksida om du vill följa mina inlägg ❤️ @allowedtofeel.se
#tacksam #kärlek #omtanke #återhämtning