Det är över nu

Jag fick en läxa i början av förra året, att gå hem och göra en bild med orden ”Det är över nu”. Den bilden gjorde jag sen en tavla av som också fick en liten text med sig i ramen. Den tavlan har fått vara med på mina två senaste fotoutställningar. Betraktarna har fått göra sin egen tolkning kring vilken djupare mening det kan bo i den, skulle någon ha frågat mig skulle jag inte ha kunnat gett ett ärligt svar. Men nu när min hemlighet inte längre är en hemlighet, kan jag säga att den för mig då när jag gjorde den handlade om övergreppet som hände mig för 15år sen. 

Det är över nu. Lämna det onda som varit.

Jag var uppenbarligen inte redo att lämna det. Infektionen la sig aldrig, jag kunde inte läka. Jag försöker att inte se alla tidigare bearbetningsförsök som misslyckanden, utan att jag har tagit ett steg längre varje gång. Så att jag den dagen jag landat tillräckligt mycket i mig själv och tränat tillräckligt mycket på att stanna i det som känns, skulle vara redo att utstå smärtan det innebär att tvätta såret rent.

Jag vill tro att jag är där nu.

Vågorna rullar in en efter en och varje gång känns allt så mycket och så nära att jag får svårt att andas. Som att reaktionen jag borde ha haft då kommer nu, i full kraft. Det är skrämmande hur något kan etsa sig fast och bevaras så tydligt i kroppen, jag kan inte riktigt förstå det. Jag kan inte förstå hur det kan kännas så starkt som det gör när det gått så många år. Chockerande. Påfrestande. Nödvändigt.

Det finns gånger Bolt är extra viktig för mig. Dagarna då jag inte mår bra. Dagar som idag då jag helst bara vill ta något smärtstillande och ligga kvar med täcket över huvudet. För hans skulle måste jag gå upp. Han tar med mig ut och gör att andra intryck kan få ta sig in. När han vill ut på långpromenad får i de flesta fall även kameran följa med. När vi väl tagit oss ut känner jag mig så tacksam för att jag har honom. Trots att jag är i rörelse så blir det en vila för mig att vara ute i naturen. Det är då det är lättast för mig att ta en paus ifrån bearbetningens påfrestande tillvaro. Allt processande som sker där innanför.

Man kan ju inte bli annat än glad av denna kille!

Jag vill tro att jag ska klara av det den här gången, läka och bli fri. 💛

Dela gärna inlägget med dina vänner <3
Taggat , , , , , , ,

4 kommentarer till “Det är över nu

  1. Bilden med stegen grep tag i mej med en kraft som gjorde mej väldigt berörd
    Känner en samhörighet med den
    Jag är nu nog på väg över på den andra sidan efter ett stort svek efter långvarigt förhållande
    Jag skulle kunna tänka mej och ha denna vackra talande bild på min vägg som symbolik över att man kan faktiskt gå vidare att det finns ett liv för mej också
    Jag beundrar dej för den styrka och mod som du trots allt har inom dej och berättar din enorma tragiska händelse som du har burit i alla dessa år
    Berättelsen är förhoppningsvis till andra som har skändats på det grövsta sätt en stor hjälp och stöd Du ska veta att skammen INTE är din skammen är förövarens
    Många Styrke kramar till dej och jag önskar dej att du äntligen kan få sinnesfrid och må gott i själen för det är du värd
    Det finns bara en underbar Evalill och var rädd om dej
    💕Kram💕

    1. Dina ord rör mig till tårar! Jag undrar hur många tårar en kropp kan rymma…?!
      Det känns alltid så fint och speciellt när någon av mina bilder når fram till någon, att något som jag i stunden skapar för min egen skulle faktiskt kan hitta hem till flera ❤️
      TACK! Ta hand om dig också!
      KRAM 💞

  2. Det finns så mycket så många ord som jag skulle vilja skriva till dig men Pers ord täcker allt!
    STOLT DIG EVALILL
    All Kärlek
    All lycka
    All Sol till Dig
    Älskade Evalill

    1. Ja de orden kan man ju inte bli annat än rörd över! Jag får rensa tårkanalerna ordentligt dessa dagar….
      💕Tack💕

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.