Idag är alla mammors dag, och jag tänker såklart extra mycket på en speciell mamma, min mamma. Hon som har fött och uppfostrat mig, hon som alltid har gjort sitt allra bästa, som alltid har försökt skydda och underlätta för mig i svåra situationer. Hon som jag fått ärva den kreativa skapande sidan ifrån, och kärleken till de skrivna orden. Hon som har så fantasifulla lösningar och svar på det mesta. Hon som också kan krångla till det på vissa områden så man undrar hur hon lyckas ibland.

Vi har våra olikheter, det finns situationer där vi inte samarbetar så värst bra. Men på många sätt är vi väldigt lika, tänker väldigt lika, ändå har vi haft svårt att nå fram till varandra. Jag har varit sluten i mitt eget, suttit i mitt inre fängelse där just ingen har fått komma in. Hon har hållit sitt mående för sig själv för att inte tynga mig med det. Till mors dag 2016, året då jag verkligen började försöka öppna upp allt mer och släppa in andra människor i mitt liv, skrev jag en text till min mamma. Som såklart fick sitt foto, för det har blivit lite min grej, att leka med text och bild i photoshop. Kanske är den ännu lite aktuell, allt tar ju sin tid, men jag skulle vilja säga att vi idag har kommit mycket mycket närmare varandra, och jag är så glad och tacksam för det. Hon är min mamma och någon jag vill ha nära.

Det är en text som kan passa i fler situationer, som jag skulle kunna rikta till hela min familj, ja till alla människor jag tycker om, för ingen har fått komma så nära som jag egentligen önskat. Jag vill inte längre leva mitt liv i ensamhet och tränar hela tiden på att ha en öppen dörr och våga visa vem jag är och hur jag mår, kanske framförallt på att våga prata. Och jag märker att ju mer jag öppnar upp, ju mer öppnar också andra upp sig för mig och det där avståndet mellan oss minskar. Märkligt.

Ta hand om varandra och ha en underbar dag ❤